Svensk ordbok 2009, webbversion
kräpp
substantiv
~en
kräpp·en
●
tunt tyg med krusig yta
matrl.
textil.
kräppblus
ett påslakan i kräpp
○
äv. om liknande papper
kräppapper
sedan 1650
av fra.
crêpe
med samma betydelse; av lat.
cri
´
spus
’krusig’; jfr
crêpe