Svensk ordbok 2009, webbversion

krä`mare substantiv ~n äv. vard. krämarn, plur. ~, best. plur. krämarna kräm·ar·en●affärs­man ned­sätt.handel.yrk.○äv. bildligtberäknande och materialistisk person krämarandakrämarsjälsedan 1297fastebrev vid gårdsbyte utfärdat av magistraten i Stockholm (Svenskt Diplomatarium)fornsv. krämare; av lågty. kremer med samma betydelse; bildn. till 2kram