Svensk ordbok 2009, webbversion

krä`ldjur substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kräl|­djur·et●typ av växel­varmt, land­levande ryggrads­djur med hud täckt av hornfjäll eller hornplåtar före­kommande särsk. i (sub)tropiska om­råden zool.SYN.synonymreptil till kräldjuren hör t.ex. ormar, ödlor, sköld­paddor och krokodilerkräldjuren var den dominerande djurgruppen under jordens medel­tid, mesozoikumsedan 1850