Svensk ordbok 2009, webbversion
krypin
´
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
kryp|in·et
●
litet (trivsamt) rum eller hem
heminr.
han hade ett litet krypin på vinden
sedan 1769
imperativbildn. till
krypa
och
1
in