Svensk ordbok 2009, webbversion

kroka´n substantiv ~en ~er krok·an·en●ett stort bak­verk som består av spritsade och bakade bitar av mandel­massa kokk.krokanmönstradkrokansnirkligsedan 1822av fra. croquante med samma betydelse, till croquer ’krasa sönder mellan tänderna’; ljud­härmande; jfr krokett