Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
krist·nar1omvända till kristendomen
relig.svenskarna kristnades i stor utsträckning på 1000-talet○äv. allmännarege kristen prägel
kristna ngnsedan 1000-taletrunsten, Frösön, Jämtland (Friesen)runform kristno, fornsv. kristna ’döpa’
2döpa
högt.relig.hon blev kristnad till Mariakristna ngn till NAMNsedan slutet av 1200-taletWestgöta-LagenSubst.:vbid1-218361kristnande,
vbid2-218361kristning