Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv kriscentret el. ~ el. ~et, plur. kriscentra el. kriscentrer el. ~
kris|centr·um·et1inrättning för hjälp till personer med akuta, svåra problem
t.ex. i samband med en olycka
rum.samh.ett kriscentrum för misshandlade kvinnor med jourtelefon dygnet runtman har upprättat ett kriscentrum för de anhöriga i närheten av olycksplatsensedan 19832område där politiska och militära kriser lätt uppstår
mil.pol.Persiska viken – ett av världens kriscentrasedan 1987