Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
krill·en●vanligen koll.
typ av räkliknande litet kräftdjur
förekommande (som plankton) i stora mängder, särsk. i vattnen utanför Antarktis
zool.krill är viktig föda för bl.a. sill och valarsedan 1964av no. krill med samma betydelse; besl. med no. dial. krill ’krusning’ och med krille ’förflytta sig med små rörelser’