Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. kretensarn, plur. ~, best. plur. kretensarna
kret·ens·ar·en●(mans)person från Kreta
land.yrk.○i plur. ofta om personer från Kreta oavsett könsedan 1900Alla kretensare ljuger.Ur en klassisk paradox; när en kretensare själv uttalar satsen betyder det att han ljuger och alltså talar åtminstone vissa kretensare sanning; men i så fall talar han kanske själv sanning och alltså ljuger alla kretensare etc.