Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n kratrar
kratr·ar1större trattformig hålighet
på ytan av jorden el. annan himlakropp
geogr.bombkratermeteorkratermånkrater○spec.större trattformig hålighet i toppen av en vulkan
vulkankratersedan 1774via ty., lat. av grek. krate´r ’skål; krater’
2typ av större kärl med vid öppning
vanlig i antikens Grekland
hush.konstvet.sedan 1819