Svensk ordbok 2009, webbversion
kra`nkik
substantiv ~en ~ar
kran|kik·en●vridbar del på viss typ av kran
särsk. om den inre, avstängande delen men äv. innefattande handtaget etc.
tekn.sesekran 1
sedan 1859till kran och eng. cheek ’kind; sidostycke; krankik’