Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
kran·en1rörformad anordning för reglering av flödet genom rörledning
från en behållare el. ett större rörsystem för vätska el. gas
hush.blandarkrangaskranvattenkranölkranöppna kranenstänga kranenvrida åt kranendet droppade ur kranengästerna avråddes från att dricka vatten från kranen○äv. om den vridbara del som öppnar anordningenJFRcohyponymkik
vrida på kranarnasedan 1778av lågty. kran, ty. Kran med samma betydelse; samma ord som lågty. krane, ty. Kranich ’trana’ (anordningen liknar fågelns hals och näbb); jfr trana
2förarmanövrerad anordning för lyftning och förflyttning av tyngre gods
ofta med möjlighet till rörelse i längd- el. sidled, ofta i en hamn el. på ett bygge
tekn.kranförarekranmaskinistbyggnadskranlastkranlyftkrantraverskransedan 15453(stor) näsa
vard.med.sedan 1905