Svensk ordbok 2009, webbversion

kraal el. kralkral [kra´l] substantiv ~en ~er kra(a)l·en●in­hägnad för boskap hos syd­afrikanska bantu­folk geogr.○äv. om in­hägnaden kring hela byn○äv. om byn (och om liknande byar e.d.)sedan 1884av afrikaans (kapholländska) kraal med samma betydelse; av port. curral ’in­hägnad; fålla’