Svensk ordbok 2009, webbversion

kosmonaut [-nau´t] substantiv ~en ~er kosmo·naut·en●(sovjetisk eller rysk) rymd­farare astron.yrk.JFRcohyponymastronautcohyponymtaikonaut sedan 1961av ry. kosmonavt med samma betydelse; till kosmos och grek. naut´es ’sjö­man’; jfr aeronaut, astronaut