Svensk ordbok 2009, webbversion
kosmonaut
[-nau´t]
substantiv ~en ~er
kosmo·naut·en●(sovjetisk eller rysk) rymdfarare
astron.yrk.JFRcohyponymastronautcohyponymtaikonaut
sedan 1961av ry. kosmonavt med samma betydelse; till kosmos och grek. naut´es ’sjöman’; jfr aeronaut, astronaut