Svensk ordbok 2009, webbversion

kosmogoni´ substantiv ~n ~er kosmo·goni·er●lära om världs­alltets upp­komst eller skapelse astron.de judiska kosmogonierna (med bl.a. skapelse­berättelsen) var nära besläktade med de babyloniskasedan 1748ur grek. kosmogoni´a ’världens skapelse’