Svensk ordbok 2009, webbversion
kosmogoni´
substantiv ~n ~er
kosmo·goni·er●lära om världsalltets uppkomst eller skapelse
astron.de judiska kosmogonierna (med bl.a. skapelseberättelsen) var nära besläktade med de babyloniskasedan 1748ur grek. kosmogoni´a ’världens skapelse’