Svensk ordbok 2009, webbversion

korvöre [kår`v-] substantiv ~t ~n korv|­ör·et●i vissa ut­tryck öre (eller krona) vard.numism.kan du låna mig en hundring, jag har inte ett korvörevi behöver vart­enda korvöre till resansedan 1902för­ledet har o­klar etymologi