Svensk ordbok 2009, webbversion

kortform [kårt`-] substantiv ~en ~er kort|­form·en●förkortad ord­form av ett fort­farande fullt gångbart ord språkvet.”bio” är en kortform av ”biograf”få människor upp­fattar nu­mera ”buss” som en kortform av ”omnibus”en kortform (av ngt)sedan 1909