Svensk ordbok 2009, webbversion
[kårs`-]
verb korsfäste korsfäst, pres. korsfäster
kors|fäst·er●avrätta (ngn) genom upphängning på ett kors
histor.relig.samh.Jesus korsfästes tillsammans med två rövarekorsfästa ngnsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. korsfästa
Subst.:vbid1-215899korsfästande,
vbid2-215899korsfästning;
korsfästelse