Svensk ordbok 2009, webbversion

korsfästa [kårs`-] verb korsfäste korsfäst, pres. korsfäster kors|­fäst·er●av­rätta (ngn) genom upp­hängning på ett kors histor.relig.samh.Jesus korsfästes till­sammans med två rövarekorsfästa ngnsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. kors­fästa Subst.:vbid1-215899korsfästande, vbid2-215899korsfästning; korsfästelse