Svensk ordbok 2009, webbversion
kopulation
[
-∫o
´
n
]
substantiv
~en ~er
kopul·at·ion·en
●
det att kopulera
formellt
psykol.
○
i botaniska sammanhang äv.
sammansmältning av två könsceller
kopulation (med ngn), kopulation (mellan ngra)
sedan 1768
till
kopulera