Svensk ordbok 2009, webbversion

kopplare [kåp`-] substantiv ~n äv. vard. kopplarn, plur. ~, best. plur. kopplarna koppl·ar·en●person som tjänar pengar på att föra samman prostituerade och kunder samh.yrk.JFRcohyponymsutenörcohyponymhallick ○äv. försvagat om ngn som försöker para i­hop an­draden kopplaren hade placerat de båda singlarna bred­vid var­andra på festensedan 1638