Svensk ordbok 2009, webbversion
[kåp`-]
substantiv ~n äv. vard. kopplarn, plur. ~, best. plur. kopplarna
koppl·ar·en●person som tjänar pengar på att föra samman prostituerade och kunder
samh.yrk.JFRcohyponymsutenörcohyponymhallick
○äv. försvagat om ngn som försöker para ihop andraden kopplaren hade placerat de båda singlarna bredvid varandra på festensedan 1638