Svensk ordbok 2009, webbversion
[kåp`a]
substantiv ~n koppor
kopp·an●blåsliknande hudutslag
med.○i plur. äv.vanligen i sammansättn.
smittsam sjukdom med blåsliknande hudutslag
smittkopporvattkoppor○spec.i best. f. plur.
smittkoppor
de klarade sig från koppornasedan mitten eller senare hälften av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. koppa; trol. besl. med kopp
[kåp`a]
verb ~de ~t
kopp·ar●behandla (sjuk person) genom att åstadkomma lokal, mindre blödning
vanligen med hjälp av spec. instrument som punkterar huden och de ytligare venerna
histor.med.JFRcohyponymåderlåta
koppglaskopphornkoppa ngnsedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. koppa; till kopp i bet. ’koppglas’
Subst.:vbid1-214984koppande,
vbid2-214984koppning