Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
ko·op·er·at·iv1som drivs i kooperationens form
admin.af.ekon.samh.kooperativa företagen kooperativ jordbrukarföreningkooperativa butikersedan 18252utmärkande för kooperation
admin.samh.verksamheten drevs efter kooperativa principersedan trol. 1950-talet
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ko·op·er·at·iv●kooperativt organiserad (arbets)enhet
arb.föräldrakooperativjordbrukskooperativsedan 1956