Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
kon·vuls·ion·en●utbredd och häftig, kortvarig kramp
med.han skakade av konvulsioner○äv. bildligtkonvulsionerna i partiet efter ordförandens avgångkonvulsionerna i samband med den ekonomiska krisensedan 1690av lat. convul´sio ’kramp’, till convell´ere ’riva ned; rycka isär’