Svensk ordbok 2009, webbversion
konviktorium
[-to`r-el.-to´r-]
substantiv konviktoriet konviktorier
kon·vikt·ori·et●matservering för studenter
åld.pedag.serv.sedan 1830av nylat. convicto´rium med samma betydelse, till lat. convi´ctor ’bordskamrat’, till convi´vere ’leva tillsammans’