Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫onel´]
adjektiv ~t
kon·vent·ion·ell1som följer konventionen
och därför kan uppfattas som stel och formell
admin.mil.psykol.han var korrekt klädd och nästan överdrivet konventionell i sitt uppträdande○särsk. om handling e.d.konventionella fraserkonventionella föreställningarhan fick en konventionell uppfostran○äv. utan negativ värderingvanlig
inte en helikopter utan ett konventionellt flygplan○i militära sammanhang om vapen etc. som inte utnyttjar kärnladdningar, stridsgaser, smittämnen o.d.konventionella vapenkonventionella stridsmedelkonventionell krigföringsedan 18042som följer överenskomna regler
admin.psykol.spel.○ibl. i mots. till naturlighet e.d., spec. i bridgebudet 2 klöver var rent konventionellt och betydde inte att spelaren hade många kort i klöversedan 1846