Svensk ordbok 2009, webbversion

kontras´t substantiv ~en ~er kontr·ast·en●starkt fram­trädande o­likhet som ibl. över­går i en mot­sats af.konstvet.en skarp kontrasten bjärt kontrasten slående kontrast mellan levnads­villkoren förr och nuhans blyghet stod i kontrast till hennes väl­talighet○spec.stark skillnad i färg eller ljus­styrka milda schatteringar som kontrast till sen­sommarens starka färger○äv. ut­vidgat i fråga om an­dra sinnes­intryckklangkontrasten väl­smakande kontrast(i) kontrast (mot/till ngn/ngt), en kontrast (mellan ngra)sedan 1784via fra. av ita. contrasto med samma betydelse, till contrastare ’stå i mot­sats’