Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kontr·ast·en●starkt framträdande olikhet
som ibl. övergår i en motsats
af.konstvet.en skarp kontrasten bjärt kontrasten slående kontrast mellan levnadsvillkoren förr och nuhans blyghet stod i kontrast till hennes vältalighet○spec.stark skillnad i färg eller ljusstyrka
milda schatteringar som kontrast till sensommarens starka färger○äv. utvidgat i fråga om andra sinnesintryckklangkontrasten välsmakande kontrast(i) kontrast (mot/till ngn/ngt), en kontrast (mellan ngra)sedan 1784via fra. av ita. contrasto med samma betydelse, till contrastare ’stå i motsats’