Svensk ordbok 2009, webbversion

kontrasignera [-siŋne´rael.-sinje´ra] verb ~de ~t kontra·sign·er·ar●under­teckna (ngt) jämte en annan person för att bestyrka att dokumentet i fråga överens­stämmer med fattat beslut samh.förr måste kungens under­skrift av regerings­beslut kontrasigneras av an­svarigt stats­rådkontrasignera ngtsedan 1723till 1kontra och signera Subst.:vbid1-214470kontrasignerande, vbid2-214470kontrasignering