Svensk ordbok 2009, webbversion

kontrapunkt [kån`-] substantiv ~en ~er kontra|­punkt·en●kombination av två eller flera melodiskt själv­ständiga stämmor av vilka ibl. en är i för­väg given musikenkel kontrapunktdubbel kontrapunktsedan 1799av medeltidslat. contrapunc´tum med samma betydelse; till 1kontra och punkt i bet. ’not’