Svensk ordbok 2009, webbversion
[kån´-el.kån`-]
substantiv ~n ~er [-su´ler]
kon·sul·er●(titel för) chef för ett konsulat
samh.yrk.JFRcohyponymambassadör
generalkonsulhonorärkonsulkarriärkonsulvicekonsul○urspr.(titel för) en mycket hög ämbetsman i det antika Rom, med statschefs ställning
förste konsulCaesar lyckades bli vald till konsulsedan 1667av lat. con´sul med samma betydelse; jfr konsultera
Sveriges konsul, kapten Fredrik Adelborg.Evert Taube, Möte i monsunen (i Ultramarin, 1936)