Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kon·strukt·ör·en●person som (yrkesmässigt) utför konstruktionsarbete
tekn.yrk.båtkonstruktörflygplanskonstruktörkorsordskonstruktör○spec.person som (yrkesmässigt) gör konstruktionsritningar
konstruktör (av ngt)sedan 1871av fra. constructeur med samma betydelse; till konstruera