Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
kon·strukt·iv·ism·en●en riktning inom många vetenskaper och konstyttringar
t.ex. vetenskapsteori, matematik, bildkonst och teater
vetenskapl.social konstruktivismen riktning inom samhällsvetenskaperna som hävdar att verkligheten är socialt konstruerad
den bärande tanken i social konstruktivism är att vi alla är sociala varelser
sedan åtm. 1950