Svensk ordbok 2009, webbversion
[kån`st-]
substantiv ~en ~er [kån`st- äv. ~nä´r-]
konst·när·er●person som yrkesmässigt utövar konst
särsk. bildkonst men äv. andra konstarter
konstvet.litt.vet.musikyrk.konstnärinnakonstnärsbegåvningbarockkonstnärbildkonstnären erkänd konstnären etablerad konstnären stor konstnärmålning av okänd konstnären grupp konstnärer och intellektuella protesterade mot USA:s krigstora konstnärer som Beethoven och Brahms○i sammansättn. äv. utvidgatperson som är skicklig
levnadskonstnärspråkkonstnärtrollerikonstnärtusenkonstnärsedan 1667av lågty. kunstener med samma betydelse; till konst