Svensk ordbok 2009, webbversion

konstnär [kån`st-] substantiv ~en ~er [kån`st- äv. ~nä´r-] konst·när·er●person som yrkesmässigt ut­övar konst särsk. bild­konst men äv. an­dra konst­arter konstvet.litt.vet.musikyrk.konstnärinnakonstnärsbegåvningbarockkonstnärbildkonstnären erkänd konstnären etablerad konstnären stor konstnärmålning av o­känd konstnären grupp konstnärer och intellektuella protesterade mot USA:s krigstora konstnärer som Beethoven och Brahms○i sammansättn. äv. ut­vidgatperson som är skicklig levnadskonstnärspråkkonstnärtrollerikonstnärtusenkonstnärsedan 1667av lågty. kunstener med samma betydelse; till konst