Svensk ordbok 2009, webbversion
[kån`st-]
substantiv ~en ~er
konst·ig·het·en●ofta plur.
konstig företeelse
om yttrande, handling, föremål etc.
Nollvad är det för konstigheter du har för dig?○spec. (i nekande sats) om ngt som är svårt att utföra el. är märkligtsvårighet, problem
det här är inga konstigheter, det är bara att skruva av hjuletsedan 1814