Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
kon·stern·er·ar●vanligen perf. part.
göra häpen och förvirrad
psykol.hon såg ett ögonblick konsternerad ut när han tilltalade henne, men så kände hon igen honomkonsternera ngnsedan 1712av lat. consterna´re ’skrämma; förbrylla; göra häpen’
Subst.:vbid1-213464konsternerande;
vbid2-213464konsternation