Svensk ordbok 2009, webbversion
[-siŋne´rael.-sinje´ra]
verb ~de ~t
kon·sign·er·ar●sända över varor i konsignation
handel.konsignera ngtsedan 1734av lat. consigna´re ’besegla; (skriftligen) bekräfta’; jfr signera
Subst.:vbid1-213295konsignerande,
vbid2-213295konsignering;
konsignation