Svensk ordbok 2009, webbversion

konsignera [-siŋne´rael.-sinje´ra] verb ~de ~t kon·sign·er·ar●sända över varor i konsignation handel.konsignera ngtsedan 1734av lat. consigna´re ’besegla; (skriftligen) bekräfta’; jfr signera Subst.:vbid1-213295konsignerande, vbid2-213295konsignering; konsignation