Svensk ordbok 2009, webbversion

konserthus [-sä`r-] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kon·sert|­hus·et●ofta best. f. sing. byggnad med sal(ar) för offentliga konserter i större städer (och då vanligen ensam i sitt slag) arkit.musikscen.Göte­borgs konserthussedan 1905