Svensk ordbok 2009, webbversion
konserthus
[-sä`r-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kon·sert|hus·et●ofta best. f. sing.
byggnad med sal(ar) för offentliga konserter
i större städer (och då vanligen ensam i sitt slag)
arkit.musikscen.Göteborgs konserthussedan 1905