Svensk ordbok 2009, webbversion

konnässö´r substantiv ~en ~er kon·näss·ör·en●person som har viss, djupare kännedom in­om ngt om­råde psykol.yrk.JFRcohyponymkännarecohyponymförståsigpåarecohyponymexpert ut­ställningen besöktes mest av konnässörerdet är tacksamt att bjuda en konnässör som NN på ett fint vinen konnässör (av ngt)sedan 1780av fra. connaisseur med samma betydelse, till connaître ’känna till’; jfr konnässans