Svensk ordbok 2009, webbversion
[-aŋ´s]
substantiv ~en ~er
kon·näss·ans·en●bekantskap
mindre brukl.komm.konnässans (mellan ngra), konnässans (med ngn)sedan 1716av fra. connaissance ’kunskap; bekantskap’, till connaître ’känna’; till lat. cognos´cere ’se; lära känna’; jfr rekognoscera