Svensk ordbok 2009, webbversion

konka´v adjektiv ~t kon·kav●jämnt buktad in­åt om yta (el. ngn gång kurva); särsk. om lins el. spegel admin.form.optik.MOTSATSantonymkonvex konkavglasspegel­bilden i en konkav spegel visar det av­bildade före­målet upp och nedsedan 1723av lat. con´cavus ’fördjupad; inåt­böjd; konkav’; jfr kavitet