Svensk ordbok 2009, webbversion
konka´v
adjektiv ~t
kon·kav●jämnt buktad inåt
om yta (el. ngn gång kurva); särsk. om lins el. spegel
admin.form.optik.MOTSATSantonymkonvex
konkavglasspegelbilden i en konkav spegel visar det avbildade föremålet upp och nedsedan 1723av lat. con´cavus ’fördjupad; inåtböjd; konkav’; jfr kavitet