Svensk ordbok 2009, webbversion

konfirman´d substantiv ~en ~er kon·firm·and·en●pojke eller flicka (eller i­bland vuxen person) som bereds för konfirmation relig.yrk.konfirmandgruppkonfirmandundervisningkonfirmanderna på sommar­lägretsedan 1857till lat. confirman´dus ’som ska befästas’; till konfirmera