Svensk ordbok 2009, webbversion
[kåm´p]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
komp·et1musikaliskt ackompanjemang
vard.musikkompet av bas, trummor och piano○äv. om motsvarande musikerNN och ON utgjorde kompkomp (till ngt)sedan 1934till ackompanjemang
2kompensation
vard.Nollkompledighetkomp (för ngt/SATS)sedan åtm. 1970-taletkortform av kompensation