Svensk ordbok 2009, webbversion

kombina´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kom·bin·at·et●en företags­form av koncerntyp som inne­bär en kombination (och koncentration) av flera o­lika produktions­enheter för att bättre ut­nyttja samma rå­vara, kraft­källa e.d.; vanlig i det forna Sovjet men äv. prövad i an­dra länder ekon.skogsindustrikombinatett kombinat för effektivt ut­nyttjande av gas- och olje­fyndighetersedan 1948av ry. kombinat med samma betydelse; till kombinera