Svensk ordbok 2009, webbversion
[kå´-]
substantiv ~n äv. ~t
kom·an1djup medvetslöshet
med.falla i komaligga i djup komasedan 1853av grek. ko´ma ’djup sömn; dvala’
2huvudet hos en komet
astron.optik.○äv.ett avbildningsfel hos linser och speglar
vilket visar sig i att en punkt återges som en kometliknande fläck
sedan 1887via lat. av grek. kom´e ’hår; kometsvans’