Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
kol·on·is·er·ar●göra (ett land) till koloni
bot.samh.zool.○äv.befolka och odla upp
mark som inte utnyttjats tidigare
israelerna har koloniserat delar av Västbanken○äv. om djur och växterinvandra i och utbreda sig över
nytt område
granen har koloniserat Sverige från nordostkolonisera ngtsedan 1820av fra. coloniser med samma betydelse; till koloni
Subst.:vbid1-211121koloniserande,
vbid2-211121kolonisering;
kolonisation