Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
kolla·gen·et●en huvudbeståndsdel i bindväv
som utgörs av fiberliknande äggviteämnen, kombinerade i starka buntar el. lösa nätverk
Nollkollagenet ger stadga, styrka och elasticitet åt kroppens organ och vävnadersedan 1910av eng. collagen med samma betydelse; till grek. koll´a ’lim’ och -gene´s ’född; av en viss art’