Svensk ordbok 2009, webbversion

kollaboratö´r substantiv ~en ~er kol·labor·at·ör·en●person som sam­arbetar med fienden under ockupation e.d. samh.yrk.SYN.synonymsamarbetsman många av de franska kollaboratörerna av­rättades 1945sedan 1940-taletav fra. collaborateur med samma betydelse; till kollaborera