Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
koalit·ion·en●sammanslutning av självständiga parter för visst syfte
särsk. av partier el. andra grupperingar i ett land
samh.koalitionsregeringregeringskoalitionen nationell koalitionalla partier i koalitionen får kompromissaen koalition (mellan ngra), en koalition (med ngn/ngt)sedan 1791av fra. coalition med samma betydelse; till lat. coalesc´ere ’växa ihop’