Svensk ordbok 2009, webbversion

knå`da verb ~de ~t knåd·ar●ibl. med partikel, särsk.in, ut bearbeta (ngt) genom att trycka och krama tämligen hårt med händerna NollJFRcohyponymmassera knåda modelleraknåda musklernaknåda ut fyra limporknåda in mera mjöl i degenknåda (in/ut) ngt (i ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. knodha; ev. besl. med knoge Subst.:vbid1-209885knådande, vbid2-209885knådning