Svensk ordbok 2009, webbversion
knull
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
knull·et
●
samlag
vanligen med tonvikt (enbart) på det sexuella
starkt vard.
psykol.
kompisknull
partyknull
ett snabbt knull
ett knull (med ngn)
sedan åtm. ca 1850
till
knulla