Svensk ordbok 2009, webbversion

knitt`ra verb ~de ~t knittr·ar●ge i­från sig ett ljust, snabbt upp­repat ljud Nollknittrande statisk elektricitet○äv. i opers. konstruktiondet knittrade om maskinenknittrasedan ca 1875ljud­härmande; jfr knattra Subst.:vbid1-209495knittrande; knitter