Svensk ordbok 2009, webbversion
knitt`ra
verb ~de ~t
knittr·ar●ge ifrån sig ett ljust, snabbt upprepat ljud
Nollknittrande statisk elektricitet○äv. i opers. konstruktiondet knittrade om maskinenknittrasedan ca 1875ljudhärmande; jfr knattra
Subst.:vbid1-209495knittrande;
knitter